So far away

Jag behöver dig, nu mer än någonsin. Jag vet att du är här, alltid i mitt hjärta och mina tankar, men du är inte här i fysisk skepnad. Det händer saker jag inte känner till, inte vet hur jag ska hantera, inte riktigt har kontroll över, och jag behöver att du håller om mig och säger att allt kommer bli bra. Du säger åt mig att prata med dig, men jag vet inte hur jag ska uttrycka mig, tankarna som ibland tar över är inte konkreta, ingenting som går att greppa, utan endast fragment av känslor och förvirring. Jag vet att du vill vara här lika mycket som jag vill ha dig här, men livet är inte rättvist.

Jag bara önskar. Önskar att jag kunde vara i tryggheten i dina armar även när jag vaknar på morgonen. Jag älskar dig.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0