Because the heart never lies

Den 8/6 denna sommar skrev jag ett inlägg  som jag avslutade med orden "utan ett mål, så är det svårt att planera en resa, eller hur?". Tänk så rätt jag hade. Då visste jag inte vad som väntade mig under sommaren som nu är förbi. Jag hade ingen aning om att jag skulle få mitt hjärta krossat, känna total uppgivenhet för att sedan börja planera en ny resa. En resa mot ett mål som gjort det jag för någon månad sen trodde var omöjligt, att laga mitt hjärta och få mig att resa mig igen. En person som gav mig livsglädjen och motivationen tillbaka, som fångar mig när jag snubblar och som gav mig vingar för att stötta mig när han själv inte kan finnas till hands. En person som har mitt hjärta, och som jag hoppas inte ger tillbaka det. För jag vet att han tar hand om det, på samma sätt som jag kommer göra allt i min makt för att ta hand om hans.

Livet är underligt och fantastiskt, inte sant? Man vet aldrig vad som väntar, det enda man med säkerhet kan säga är att hur bruten och nere man än är, så blir det bättre. Det blir alltid bättre.

Nu ska jag äta glass, för Johan säger att det är okej, och Johan har nästan alltid rätt.


Kommentarer
Postat av: Mikael Erlandsson

<3

2011-09-02 @ 20:41:05

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0